Lyssnade på några predrikor från oas i Öjebyn, och de fick mig att tänka till. Där hör som inte meditation, andevärlden, yoga eller zonterapi osv. Jag tror på naturens och själenskraft i helandet. För mig fungerar meditation jätte bra, jag är en tankefull människa och stressad. Men då man som mediterar, inte riktigt sitta i meditationställning och låta. Jag kan som göra de var som helst när som helst. Slappna av djupt och känna mig kropp. Mina andetag och hjärtslag, det ger mig ro då de är stressigt. Jag kan luta huvudet i handflatan och känna hur de känns då jag andas mot handen och bara tänka på det ett tag. Efteråt känner man sig friare från alla tankar. Jag tycker de är en skön känsla.
Zonterapi är en en helande terapi så som shiatsu, dom tror jag extremt på. Har sett andra botats och själv blivit befriad från blockeringar. Det kände jag väl som ett minus i kristendomen.. De hör till buddism och österländska religioner. Visst de kommer därifrån men de har nått oss för att hjälpa oss. Någon som föll för zonterapin tog dej hit och det är ett under enligt mig. Jag förstår inte de "onda" i de som helar. Samma att buddister inte dricker alkohol, alkohol är ju egentligen något negativt. Men i kristendomen finns det, som ngt bra? Men jag ska inte klanka ner religioner. De som är gott i enas ögon är ont i den andres. De stämmer, vart som irriterad av att de hör inte till dom som är kristna.. Jag kan inte säga att jag är så kristen då jag hör sådant, jag har min egen "religion" isf.
Jag tror på att de finns de som är ont men de är vi själva som står för de, jag tror inte egentligen på att de finns en gubbe där nere som kallas Lusifer som får oss att göra dumheter. Alla har en inre känsla, de kommer från oss själva. Sen är vi olik bra på att lyssna på den, eller att de kan ha hänt något som gör att man gör dumma val. Och de kommer också från oss själva. Han som just knuffa dej ni axeln eller svor åt dig menade det nog inte. Utan kanske bara haft en dålig dag. Har jag slängt ut mig något taskigt eller gjort ngn illa utan egentligen mening så mår jag dåligt utav det. Och de tror jag andra också gör.
Jag har haft sjukt dålig självkänsla sen jag var liten för de hemskheter jag råkat ut för. Och de har gjort att mina handlingar inte vart så bra. Men jag ångrar det.. Jag har bett om förlåtelse till de personer jag hamnat snett med. Det har fått mig att må bra. Det har inte hjälpt för mig att knäppa händerna och be till gud om att jag är ledsen. Jag har mått lika dåligt trotts att de kommit från hjärtat.
Jag tror på de goda, de finns i allt, man måste bara ha öga för att se de. De är vi själva som de hänger på om vi vill vara goda eller ej. Ge alla en chans oavsett bakgrund,färg,pengar eller tro.
Jag har vart bra på fel döma folk, men jag jobbar enormt mycket för att få bort dumma tankar. Jag har börjat tänka ngt gott om dem jag möter trotts att de är en riktigt otrevlig person. De är en sak som fyller mitt tomrum inom mig. Godheten får en att må bra, jag har låååååång väg kvar men jag jobbar mig dit.
De viktigaste för mig är inte utbildning eller utmärkelser. Jag tycker de man har att komma med är viktigast. En högt satt person som är super rik, kan köpa allt den vill ha men inte lyckan. Kanske han blir glad av att köpa den där Ferrarin men de varar just då. En jätte lågt satt fattig person har oftast lyckan, trotts att hon aldrig vet om hon får mat dagligen. Allas lycka är olika lyckor. Man kan inte köpa lycka.. Samma att en kan finna lycka i en tro och den andre i en helt annan. Tro, kärlek och lycka är viktigt för varje person. Bara man vågar tro på de man själv tror på. Och inte väljer en tro för att någon annan tycker den är bäst. Då blir man inte hel tror jag.
Jag tror på ett liv efter döden, jag tror att jag vart ngn annan i ett tidigare liv. Men inte om man vart dum i ett liv så blir man utsatt i nästa. Jag tror man blir nollad, sen fyller man sin ryggsäck med de ena och de andra och väljer hur man ska tas me det.
Jag tror på god och dålig karma. Är man trevlig mot en person så får man tillbaka de gott. Är man däremot dum då slår de tillbaka på ett dåligt sätt.. Typ du hinner sitta och svära åt en i trafiken som inte tar sej från en rödljus och sen i nästa är de en själv som gör samma sak.
Jag tror på de andliga, att de finns en värld för dom att vila upp sig för nästa liv. Antingen när ens familj är där så går man vidare eller om när man fått sin ro. Om vi hjälper en själ att få frid och ta sig till andra sidan tror jag att den är redo för ett nytt liv. Vissa behöver den hjälpen att släppa de som varit.
Detta kommer jag säkert få en massa skit för men i kristendomen, jihovas, mormonerna och liknande tro, så pratas de mycket om djävulen. Tron om djävulen kallas satanism. Men jag tycker att där man har med honom så välkomnar man ju satanismen i en tro som är emot? Det var en tanke.
Men jag känner något för korset och kristendomen. Vet inte vad än, men dit kommer jag en dag.
Jag vill trotts allt gifta mig och döpa mina barn under korset.
Nu ska jag avrunda eftersom jag skulle kunna skriva en hel roman om de jag tror och tänker kring detta, och ville skriva av mig lite med det.
Jag ville som ha sagt med detta att tro på de du tror på. Inget är rätt eller fel. Man ska följa sitt hjärta...
Framförallt respektera andras tro, den får oss på egna ben..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar